Förra året vann kombinationen skägg och långklänning. Det har satt sina avtryck på årets tävling, milt uttryckt. Det är många skägg och många långklänningar, om än inte samtidigt. Du kommer snabbt in i mönstret: långklänning med ballad, skägg med ballad eller långklänning OCH skägg i duett.

Semifinal 1

Startfältet i semifinal 1 är klart svagare än det i tvåan och till på köpet en låt kortare. Det öppnar för skrällar i båda.

01 Moldavien, Eduard Romanyuta – I Want Your Love
En studsig poplåt, med lagom mycket stöld för att den ska bli så där irriterande bekant direkt. Eduard kan rent av stjäla ett par hunkröster från Måns i en final.

02 Armenien, Genealogy – Face the Shadow
Pretentiös soul vars vers är för sval och vars refräng påminner för mycket om Portugal 1988.

03 Belgien, Loïc Nottet – Rhythm Inside
Belgien har inte precis fångat mitt hjärta historiskt sett i den här tävlingen. Här släpper de fram en ofattbart störig artist, med ett ego större än Justin Biebers keps och en ofattbart störig låt. Det finns en överhängande risk att det lyckas.

04 Nederländerna, Trijntje Oosterhuis – Walk Along
Nederländerna har efter år av kräftgång hämtat sig starkt de senaste två åren. Det här är ett litet bakslag. En banal poplåt, som vi hört förut och som inte tillför den originalitet som Anouk eller The Common Linnets gjorde. Den lever ändå, på Trijntjes charm och en envis refräng.

05 Finland, Pertti Kurikan Nimipäivät – Aina Mun Pitää
En punkpastej utan refräng. Fullständigt uruselt musikaliskt, på alla sätt och vis. Den kommer så klart att ta massor av poäng, både från anti-röstarna och från dem som tycker att det är lovvärt att släppa fram det här gänget i rampljuset. Det är det också förvisso, men i första hand är det som sagt riktigt dåligt. Årets ryska tanter, helt enkelt.

06 Grekland, Maria Elena Kyriakou – One Last Breath
Långklänning. Grekland kan och bör missa final för första gången (bortsett från de år de inte ställt upp i tävlingen alls). Den här balladen är likblek och Maria Elena gapar sig andlös.

07 Estland, Elina Born & Stig Rästa – Goodbye to Yesterday
En av de absoluta favoriterna, både för mig personligen och för toppstriden i en final. Briljant duett av ett karismatiskt par, med lagom dos sött och salt pop och en lättfångad melodi. Rösterna. Blickarna. Kan omöjligt missa final i den här svaga konkurrensen.

08 F.Y.R. Makedonien, Daniel Kajmakoski – Autumn Leaves
Diskret skägg. Funktionsduglig, men lite grådeppig poplåt. Kan hamna lite var som helst utom i topp.

09 Serbien, Bojana Stamenov – Beauty Never Lies
Långklänning. Bojana har en stark pipa, ett viktigt budskap och en hyfsad låt. Hyfsad räcker till final, men inte mycket mer.

10 Ungern, Boggie – Wars for Nothing
Ungern står ofta för integritet och särprägel i Eurovision. Inte sällan premieras de för just det. Den här lågmälda, akustiska melodin är stark i sin enkelhet.

11 Vitryssland, Uzari & Maimuna – Time
Fiolen till trots – det här är en högst ordinär popbagatell framförd av den gängse strandraggartypen. Med skägg.

12 Ryssland, Polina Gagarina – A Million Voices
Långklänning. Eurovision ska inte vara politik, men av någon anledning känns det alltid lite skenheligt när just Ryssland gång på gång framför låtar om fred och kärlek. Annars är det för all del en fin bit, med en stark körrefräng.

13 Danmark, Anti Social Media – The Way You Are
Otroligt danskt och käckt. Vilket jag har lika otroligt svårt för.

14 Albanien, Elhaida Dani – I’m Alive
En av oändligt många profillösa ballader i årets tävling. Elhaida gör sitt bästa, men har egentligen inget att jobba med som sticker ut. Oklar klädsel. Skulle kunna vara en långklänning.

15 Rumänien, Voltaj – De La Capat/All Over Again
En gripande historia om föräldrar som tvingas lämna sina barn kvar i Rumänien när de söker jobb utomlands. Om de får använda sina videoskärmar på scenen är det starkt, men låten står inte riktigt för sig själv.

16 Georgien, Nina Sublatti – Warrior
En av två krigarprinsessor i år. Det är inte helt lätt att hålla isär Georgiens och Maltas bidrag. Dramatiskt, utan att riktigt lyfta.

Till final: Moldavien, Belgien, Nederländerna, Finland, Estland, FYR Makedonien, Serbien, Ungern, Ryssland och Rumänien.

 

Semifinal 2

Måns bör naturligtvis, i kraft av sitt favoritskap till slutsegern, ha en enkel match till final. Men det här är också semifinalen som huserar nästan alla favoriter och det är upplagt för att någon kommer att falla redan här.

01 Litauen, Monika Linkytė & Vaidas Baumila – This Time
En av många duetter, men knappast den som berör. Monika och Vaidas räcker helt enkelt inte till i den här mördande konkurrensen. Definitivt skägg. Potentiell långklänning.

02 Irland, Molly Sterling – Playing With Numbers
I “Sikta mot stjärnorna” hade det här varit en klockren imitation av Jewel. Det är så likt, både i röst och låtstil att det är svårt att blunda och se Molly Sterling som en egen artist. Men bortsett från den lilla detaljen är det egentligen riktigt bra.

03 San Marino, Anita Simoncini & Michele Perniola – Chain of Lights
Ännu en duett. Den ligger och darrar på gränsen till final, men San Marino faller nog på konkurrensen och det sviktande grannlandsunderlaget. Michele har ännu inte fått skäggväxt. Oklart om Anita kompenserar med långklänning.

04 Montenegro, Knez – Adio
Årets enda Balkanballad. Det borgar nästan uteslutande för kvalitet, såväl som ett gediget röstunderlag. Knez kniper en finalplats. Trots pipskägg från 90-talet.

05 Malta, Amber – Warrior
Den andra krigarprinsessan. Precis som Georgiens bidrag är det dramatiskt utan att lyfta. Ambers röst är också lite för bräcklig för att övertyga.

06 Norge, Rørland & Debrah Scarlett – A Monster Like Me
Norges duett är ett nummer som växer sig till närmast perfektion. Det är trollbindande och ödesmättat. Rørland och Debrah är ett perfekt “par”, vars karaktärsstinna röster lyfter varandra och melodin. Skägg och långklänning är förstås givna ingredienser.

07 Portugal, Leonor Andrade – Há Um Mar Que Nos Separa
Obegripligt. Leonor försöker studsa och rocka loss till en låt som saknar alla tendenser till just studs och rock. Tyvärr håller inte hennes röst heller.

08 Tjeckien, Marta Jandová & Václav Noid Bárta – Hope Never Dies
Ännu en dramatisk duett, som säkert hade haft goda möjligheter om det inte vore för den lilla detaljen att Estland och Norge redan har snott alla röster i genren. Skägg och långklänning.

09 Israel, Nadav Guedj – Golden Boy
Årets partylåt bryter av lite mot alla ballader och sorgetyngda duetter. Jag hatar den innerligt de första fem gångerna, men smälter sakta inför det faktum att den faktiskt tillför något närmast unikt i årets fält.

10 Lettland, Aminata – Love Injected
Ha öronskydden redo, för här kommer årets pipigaste gaphals med en av alla ballader, kryddad med några malplacerade slumpmässiga syntljud. Och långklänning, förstås.

11 Azerbaijan, Elnur Huseynov – Hour of the Wolf
Elnur är ett skägg. Azerbaijan lär som vanligt ha sitt mystiska wild card till finalen, även om det här långt ifrån borde ha en chans på topplacering.

12 Island, Maria Olafs – Unbroken
Anonymt. Islands svar på Emmelie de Forrest har inte mycket att bidra med i den här församlingen, förutom en trendbrytande benchock!

13 Sverige, Måns Zelmerlöw – Heroes
Storfavorit. Det brukar förvisso Sveriges bidrag vara bland förståsigpåare och vadslagningsfirmor, för att alltsom oftast visa sig överskattade i den allmänna folkopinionen. Men den här gången är det annorlunda. Snygg-Måns ligger i vinnarspår, med en låt som hittat den minsta gemensamma nämnaren hos en stor publik. För oss med barnkörsfobi innebär det tre minuters inre konfrontation. Skägg, hoppas vi!

14 Schweiz, Mélanie René – Time to Shine
Mélanie har själv skrivit en låt som tilltalar mig mycket mer direkt än Måns. Den lider möjligen något av att den tar ett par lyssningar att sätta sig och egentligen gör sig bättre i studio- och videoversion. I värsta fall kan Mélanie faktiskt missa final, men går hon bara dit kan hon snabbt springa upp bland favoriterna.

15 Cypern, John Karayiannis – One Thing I Should Have Done
Ett skägg. Med gitarrballad. Eller, Cyperns svar på Richard Marx. Det svajar någonstans vid den sista finalplatsen.

16 Slovenien, Maraaya – Here for You
Jag konstaterade förra året att Slovenien inte är ett vinnarland. Det lär ställas på sin spets i år, då de har fått till ett bidrag som ingen kan missa. Låten behöver inte ens en minut för att sitta och sångerskan Marjetka har en röst som fångar uppmärksamhet. (Den förste kvällstidningsjournalist som jämför med Britney Spears får stå i skamvrån!) Utmanar med största säkerhet Måns om segern, även om refrängen också snabbt blir tjatig.

17 Polen, Monika Kuszyńska – In the Name of Love
En långklänning. En av de bättre. I sin oskuldsfullhet i bjärt kontrast till Polens porriga comebackbidrag förra året.

Till final: Irland, Montenegro, Norge, Tjeckien, Israel, Azerbaijan, Sverige, Cypern, Slovenien och Polen.

 

Finalklara

Som vanligt är det inte bland de finalklara bidragen du ska börja leta efter årets vinnare. Storbritannien är småmysig och Italien tantfavorit, annars är det här en enda lång rad kanonfoder.

Australien, Guy Sebastian – Tonight Again
Kul med Eurovision-tokiga Australien i lineupen, men debutlåten lämnar en del övrigt att önska. Precis den typen av klämkäck soul som alltid är representerad men som alltid har floppat.

Österrike, The Makemakes – I Am Yours
Skägg. Och hatt. Soulballad som kommer som en befrielse. För just nu börjar du känna att det trycker på i blåsan, att ostbågarna börjar ta slut eller att en kopp kaffe hade behövts för att höja koffeinnivån inför resten av kvällen.

Frankrike, Lisa Angell – N’oubliez Pas
Den franska balladtanten är tillbaka! Saknad av ingen utom Jostein Pedersen (den där norrmannen som var med i “Inför Eurovision”-programmen för många år sedan).

Tyskland, Ann Sophie – Black Smoke
Efter ett par mindre lyckade år försöker tyskarna kopiera hela konceptet kring succén med Lena (2010). Problemet är bara att du snarare blir rädd för Ann Sophies styltiga gapande än charmad Lena-style.

Italien, Il Volo – Grande Amore
Skäggfrossa (två av tre). De tre snygga tenorerna tillhör storfavoriterna med sin pompösa ballad. De kommer säkert att leverera en topplacering, även om operabidrag har haft en tendens att överskattas i tävlingen tidigare.

Spanien, Edurne – Amanecer
Långklänning. Det är många som verkar fastna för Edurnes ylande. Jag förhåller mig försiktigt neutral.

Storbritannien, Electro Velvet – Still in Love With You
Ett uppswing för 30-talsretro. Charmig och svårdissad duett, utan att sniffa på topplacering.