Det är förtröstansfullt att vi i alla fall lyckats få fram ett Eurovision-mässigt bidrag i år igen. Men minns att svenska folket höll på att sätta käppar i hjulet för Cornelia Jakobs förra året, när de tyckte synd om Anders Bagge, så inget är givet. Spänn fast er!

Det är högst anmärkningsvärt att samtliga 12 bidrag i finalen är skrivna/medskrivna av samma låtskrivarkollektiv, ofta i gäng på 4-8 medkompositörer (där artisten i fråga ofta är uppsatt). Det här är naturligtvis ett gigantiskt problem, som Svt måste analysera och agera på om Melodifestivalen ska fortsätta att vara relevant. Samma namn återkommer i bidrag efter bidrag, även bland de numera utslagna. Andra göre sig nästan inte besvär i sammanhanget.

Om vi ska titta lite på fördelningen i år bland de mest notoriska kompositörerna ser det ut så här:

Jimmy “Joker” Thörnfeldt: 6 finalbidrag (av 6 totalt i tävlingen)
Thomas G:son: 4 (av 4)
Jimmy Jansson: 4 (av 5)
Joy Deb: 4 (av 5)
Linnea Deb: 3 (av 4)
Anders Wrethov: 2 (av 5)
Dino Medanhodzic: 2 (av 2)

Det går att argumentera för att gänget ovan säkert skickar in hundratals bidrag i olika konstellationer varje år. Det går absolut att hävda att de faktiskt behärskar många olika genrer och skräddarsyr till vitt skilda artister, som attraherar olika målgrupper. De kanske helt enkelt är så överlägsna i den svenska låtskrivarvärlden? Likväl, högst anmärkningsvärt – i år igen!

1. Jon Henrik Fjällgren, Arc North feat. Adam Woods – Where You Are (Sávežan)
   Det vore fortfarande kul att skicka ett svenskt bidrag med någon form av etnoinslag. I så fall det första sedan Roger Pontare 2000. Men inte detta. Låten är för spretig och svag. Jojken gifter sig inte naturligt med technon, alls.
   
2. Tone Sekelius – Rhythm of My Show
   Tone tar ett gigantiskt kliv framåt från den förfärliga “My way”. “Rythm of My Show” är modernare, eldigare och katchigare. Men det är fortfarande inget som kommer att ha med den absoluta toppstriden att göra.
   
3. Mariette – One Day
   Mariette följer sin trend att ha en något sämre låt än närmast tidigare försök. Följdriktigt gick hon därmed inte direkt till final för första gången. Uppenbarligen går hon ändå hem som artist, framförallt hos de äldre, men “One day” är för anonym som låt för att ha något med övre halvan att göra.
   
4. Marcus & Martinus – Air
   Tillsammans med Maria Sur den enda riktigt realistiska utmanaren till Loreen. Men svenska folket har en inneboende motvilja att skicka icke-svenskar till Eurovision. Norrmän, nä, det går nog inte för sig. Annars modern och snygg Eric Saade-pop.
   
5. Panetoz – On My Way
   Finalens gladaste gossar, utan större konkurrens. Det är fart och färg. I och med detta kan de möjligen locka några partysugna röster. Där tar det stopp.
   
6. Maria Sur – Never Give Up
   Finalens tjurigaste tjej… Nej, men Maria sjunger starkt, i en halvanonym ballad och kan förstås locka sympatiröster på sitt ursprung i krigshärjade Ukraina. Bör utmana Loreen i toppen, men som sagt, hittills har det inte hänt att svenska folket gett en Eurovision-biljett till någon icke-svensk artist.
   
7. Smash Into Pieces – Six Feet Under
   Det obligatoriska rockbidraget är inte mycket att säga om. Inte ens den mest konservativa schlagerlyssnaren höjer väl på ögonbrynen längre åt lite djävulstecken och då försvinner också all spänning i detta. Dock är det fortfarande ett tjusigt nummer, som bör ta sig upp på övre halvan.
   
8. Kiana – Where Did You Go
   Med en exceptionellt upprepande refräng tjatade sig Kiana till final. Starkt jobbat med en stark sångröst. Att hon skulle ta sig upp på övre halvan här är lika troligt som att jorden går under i morgon.
   
9. Nordman – Släpp alla sorger
   Det är alldeles för glatt för att vara en Nordman-låt. Nordman ska vara det karga, vindpinade, mödosamma och ensamma. Annars en helt okej slagdänga som mycket väl kan knipa en framskjuten placering på röster från oss 40+are.
   
10. Loreen – Tattoo
    Att Loreen kommer att ta hem det här verkar alla ense om, även jag. Däremot tvistas det vitt och brett vilken låt “Tattoo” är mest plagiat av. De som säger “The Winner Takes It All” måste vara helt tondöva. Däremot höll jag på att bli tokig på riktigt innan jag efter nästan ett dygns letande kom fram till att det var Sergej Lazarevs “Scream” från Eurovision 2019 som jag direkt fick upp i huvudet. Ännu mer likt någon spansk technolåt, visade det sig sedan. Loreen är förstås närmast fullkomlig i sitt framträdande och redan favorit i Eurovision.
    
11. Theoz – Mer av dig
    Skona mig! Jag vill inte ha mer av det här tramset, alls. Tydligen går det hem i stugorna ändå – och inte bara bland barn 3-9 år, har det visat sig. Skärp er!
    
12. Paul Rey – Royals
    Hur gick den nu igen? Den enda låt i fältet jag inte minns en strof av. Det bådar förstås inte gott. Efter att ha friskat upp minnet förstår jag varför. Ändå – Paul Rey verkar ha sin trogna publik och ska inte underskattas.
    

Tips/önskan

1. Loreen – Tattoo
2. Maria Sur – Never Give Up
3. Marcus & Martinus – Air
4. Nordman – Släpp alla sorger
5. Tone Sekelius – Rhythm of My Show
6. Smash Into Pieces – Six Feet Under
7. Panetoz – On My Way
8. Theoz – Mer av dig
9. Paul Rey – Royals
10. Jon Henrik Fjällgren, Arc North feat. Adam Woods – Where You Are (Sávežan)
11. Mariette – One Day
12. Kiana – Where Did You Go

Låtarna som missade finalen

Det här blir en kort avdelning. Svenska folket dissade som vanligt den poppigaste låten, Laurell – Sober. Den hade haft Eurovision-potential för vilket land som helst – utom Sverige. Annars var bredden i deltävlingarna, inklusive semifinalen, under all kritik – igen.