Hur var min 22:a Sweden Rock Festival? En av de bättre faktiskt, rent bandmässigt. Inte för att bokningarna i sig var spektakulära. Endast tre band av 20 såg jag för första gången på festivalen. Men känslan som egentligen saknats i många år var där igen.
Kanske för att suget var tillbaka efter tre (nästan fyra för mig) års uppehåll. Kanske för att banden också var extra taggade. Kanske för att alla var extra taggade, glada och välvilliga. Säkert för att jag fick möjlighet att introducera en ny generation Bergström för detta omistliga sommarnöje.
Några bandbilder blev det däremot inte, då Sweden Rock ändrade sin kamerapolicy ett par dagar innan festivalen, av oklar anledning och inte tillät fotografering med objektiv från publiken.
Tjugo band blev det, som sagt. Mer än väl godkänt, även historiskt sett:
Freedom Call
Som alltid är det dagsformen på Chris Bays stämband som avgör om det blir succé eller fiasko. Här håller det ihop skapligt. Soligt och glatt. Bäst: “Tears of Babylon” och “Warriors” 7/10
Megadeth
Årets positiva överraskning. Brukar vara sega, sura och trötta. Eller, Dave Mustaine i alla fall, men här skymtar en viss taggad spelglädje. Kul med “Dread and the Fugitive Mind”. Bäst: “A Tout le Monde” Sämst: “The Conjuring” 7/10
Eclipse
En hitkavalkad från början till slut. Lättrallat och humörstärkande. Perfekt start på en lång dag. Bäst: “The Storm” och “Twilight” 8/10
Alestorm
Spralligt och spexigt, men inte ens den uppgraderade badankan gör att de ser annat än små ut på största scenen. Många hits, men också ganska förutsägbara låtval. Saknar “Zombies Ate My Pirate Ship”. Bäst: “Alestorm” Sämst: “Tortuga” 6/10
Sodom
Oerhört trist setlista, utan “M16”, “Napalm in the Morning”, “City of God”, “Remember the Fallen” och “Rolling Thunder”, för att nämna några… Ganska blekt framträdande. Vi går efter halva. Bäst (så långt): “Agent Orange”. Sämst: “Sodomized” 5/10
Accept
Har egentligen tänkt se Wormwood i stället, men vill inte missa “The Abyss”. När vi väl står där är det så taggat och bra att vi blir kvar. Saknar väl bara “The Undertaker”. Rant om medleys: Om låtar inte är tillräckligt bra att spelas i sin helhet – spela dem inte. Antingen vill man höra en låt hel och hållen, eller helst inte alls. Bäst: “The Abyss” och “Shadow Soldiers” Sämst: “Pandemic” och medley 8/10
Metalite
Ett “bonusband”, som vi slirar in på i brist på annat. Helt okej, med topp i “Far From the Sanctuary”. 6/10
Volbeat
Ser vi mest för att Nightwish spelar sist. Vi är lite sega, står en stund i matkö och sitter en stund längre bak och vilar, men av det vi ser och hör är det oväntat bra. Avslutningen med “For evigt” och “Still Counting” magnifik! 7/10
Nightwish
Jag saknar Marco Hietalas röst, men annars är det bra leverans. Jag hade kanske valt en något annan låtlista, men det funkar så här. Tyvärr orkar vi inte stanna till “Ghost Love Score”, men vi hör lite på vägen… Bäst: “Elán” Sämst: “I Want My Tears Back” 7/10
Amaranthe
Sjukt mycket folk. Nästan lika många som på Nightwish kvällen innan. Bra låtblandning, bra röj. Bra start på ännu en dag. Bäst: “Archangel” Sämst: “Maximize” 7/10
D-A-D
Kul med trummis på karusell. Ovanligt pigga låtar. Lite segare parti i mitten, men bra ös och enorm publik för tiden på dagen. Bäst: “Burning Star” och “Bad Craziness” Sämst: “Riding With Sue” 7/10
Saxon
Samma låtar som alltid. Ingen från nya skivan, men två från den förra? Nåja, det kvittar ju… Som en introduktion av Saxon för nästa generation är det optimalt. Bäst: “Crusader” och “Broken Heroes” Sämst: “Thunderbolt” (de har oändligt många bättre nya låtar) 8/10
Ross The Boss
Låtskatten går ju inte att misslyckas med, men att det skulle bli så bra hade jag inte kunnat drömma om. Framförallt är det sångaren Marc Lopes som imponerar stort. Vem behöver Eric Adams? Eller för den delen Showy Shaw, även om det är trevligt att han tittar in. Allsång i varje låt (utom den nya)… Bäst: “Blood of My Enemies”, “Battle Hymn” och “Kill With Power”. Sämst: “Denied By the Cross” (inte för att den är dålig, men…) 9/10
In Flames
Kul att de spelar några gamla låtar. Synd att de har så dåligt omdöme i att välja ut dem bara. Skicka “Graveland”, “The Hive” och “Pinball Map” och ta in “Moonshield”, “Gyroscope” och “Suburban Me” i stället. Annars en okej blandning av gammalt och nytt. Kul med “Where the Dead Ships Dwell” och “Colony”. Men Anders Fridén är alldeles för arrogant och disträ som frontman och sjunger riktigt svagt. Sämst: “Pinball Map” (den enda icke-suveräna låten på “Clayman”) och mellansnacket 5/10
Rage
Jag förstår ju att det inte är lätt att välja ut låtar från 25 plattor, men har du precis släppt ditt bästa album på 20 år så varför inte spela ett par till från det, exempelvis fenomenala “Traveling Through Time”? Eller åtminstone “A New Land” eller “Arrogance and Ignorance”? Sedan finns det ju 20-30 låtar till jag hade valt före andra, men så är det. En ovanligt glad Peavy i alla fall, som fortfarande har rösten väl i behåll. Bäst: “From the Cradle to the Grave” Sämst: “My Way” 6/10
Within Temptation
Bra mix av gammalt och nytt. Bra eldat. Bra sång. Det mesta är faktiskt tipptopp denna afton. Bäst: “The Reckoning” och “Mother Earth” 8/10
Guns’n’Roses
Tre timmar… av ett band som knappt har gjort så många egna låtar under hela karriären. Vilket märks, då det drösar av covers, solon och sega pauser. Förutom att vi får vänta en halvtimme från början då. Axl Rose låter emellanåt som Grodan Kermit, men glimtar till ibland när han får känsla för det. Slash är trötthatt som alltid. In med DJ Ashba igen! “Chinese Democracy”, “Estranged” och “Civil War” funkar. Vi går efter två timmar, ännu långt ifrån “Paradise City”. Det är längre än vad de flesta står ut… Sämst: “Slither”, “Double Talkin’ Jive” och “Absurd” 4/10
Vilka de övriga tre banden var får vi anledning att återkomma till i annan form.
Det bästa från Sweden Rock Festival 2022 (Spotifylista)
Bild: sign of the hammer i solnedgång.